Film om hur biodiversitet kan definieras och vilken skala den har i olika grupper av levande organismer.
Läs mera om vetenskaplig forskning
Här kan du bekanta dig med några vetenskapliga studier som försöker uppskatta hur mycket okända arter det fortfarande finns.
-
Ett försök att uppskatta antalet arter i hela världen.
Ursprungsartikel • Sammanfattning på svenska
Mora, C., Tittensor, D. P., Adl, S., Simpson, A. G. B. & Worm, B. 2011: How many species are there on Earth and in the ocean? PLoS Biology 9(8): e1001127. DOI: 10.1371/journal.pbio.1001127. -
Vilka organismgrupper finns det mest av i världen räknat i biomassa?
Ursprungsartikel • Sammanfattning på svenska
Bar-On, Y. M., Phillips, R. & Milo, R. 2018. The biomass distribution on Earth. PNAS 115(25): 6506-6511. DOI: 10.1073/pnas.1711842115 -
Undersökning av antalet leddjursarter i en regnskog
Ursprungsartikel • Artikeln i ResearchGate • Sammanfattning på svenska
Basset, Y., ym. 2012: Arthropod diversity in a tropical forest. Science 338(6113): 1481-1484. DOI: 10.1126/science.1226727.
Ta reda på
Hur många arter finns det i världen? Varför har vi fortfarande inget entydigt svar på den här frågan? Försök besvara de här frågorna själv.
När man talar om biodiversitet avser man oftast antalet arter, men biodiversiteten har två nivåer till: den genetiska diversiteten inom arterna och diversiteten av olika livsmiljöer.
Hur länge måste vi leta för att hitta alla arter?
Titta på bild 1 i artikeln av Mora et al. där x-axeln står för tiden och y-axeln för antalet kända arter vid varje tid. Kurvorna böjs efter hand, på grund av att man hittar allt färre nya arter i de grupper som redan börjar vara rätt väl kända. Om man letar tillräckligt länge hittar man i princip alla arter. När kurvan börjar löpa nästan vågrätt kan man uppskatta var det slutliga artantalet borde ligga.
Experiment i grupper på 3 – 8 personer:
Böjer sig kurvan? Kan ni, på basis av den, uppskatta det riktiga antalet ”arter” i ert område?
Hur gick klassificeringen? Hade ni olika åsikter om hur den borde göras? Bland biologer finns det ofta mycket olika uppfattningar om vilka individer som ska ingå i samma art.
Idéer för projekt om biodiversitet
1. Hur kan vi veta vad vi inte vet?
Gå in på nätet och leta upp olika uppskattningar om hur många oupptäckta arter det fortfarande finns på jorden. Hur har de här uppskattningarna gjorts? Hur kan vi veta hur mycket vi fortfarande inte vet?
2. Diversiteten inom en art
Också om vi oftast talar om artantal, är också den genetiska diversiteten inom varje art mycket viktig.
Gå till en mataffär och ta bilder av olika tomater eller chilifrukter. Ni kan också gå ut i en park och fotografera hundraser eller duvor av olika färg. Gör collage av era bilder. Gå också ut i naturen och fotografera den genetiska diversiteten där. Sammanställ i ett eget collage.
I naturen är den genetiska diversiteten svårare att upptäcka, men om ni t.ex. mäter längderna på olika exemplar av samma växt ser ni att den nog finns. På våren kan ni jämföra när knopparna spricker ut på olika träd av samma art, på hösten när löven gulnar. Sniglar av samma art har ofta olika mönster på skalet och vitkindade gäss har mer eller mindre vitt på kinderna.
Jämför till sist den genetiska diversiteten hos arter som människan förädlat med den genetiska diversiteten i naturen. Varför är den svårare att se hos de vilda arterna?
Vilken nytta har en art av att alla dess individer inte är exakt likadana?
Sammanfattning av artikeln ”How Many Species Are There on Earth and in the Ocean?”
Antalet arter på jorden är en av de mest grundläggande frågorna inom vetenskapen som ännu inte besvarats. Alla arter på alla platser kan inte räknas direkt, och tidigare försök till uppskattning har inneburit antaganden som man inte alltid är överens om.
Om man tittar på antalet arter på olika nivåer i den vetenskapliga klassificeringshierarkin kan man se att de följer ett visst förutsägbart mönster. Eftersom siffrorna på de högre nivåerna redan är ganska välkända är det möjligt att beräkna ganska tillförlitliga uppskattningar av deras faktiska antal. När uppskattningarna av dessa övre nivåer sedan ritas in på en linje från phylum till släkte pekar linjen mot antalet arter (se figur 1G i artikeln). Detta ger oss ett resultat på cirka 8,7 miljoner arter, varav cirka 2,2 miljoner finns i haven.
Detta skulle innebära att 86 procent av de landlevande arterna och 91 procent av de marina arterna fortfarande är okända för vetenskapen.
Referens: Mora, C., Tittensor, D. P., Adl, S., Simpson, A. G. B. & Worm, B. 2011: How many species are there on Earth and in the ocean? PLoS Biology 9(8): e1001127. DOI: 10.1371/journal.pbio.1001127
Sammanfattning av artikeln ”Arthropod Diversity in a Tropical Forest”
En stor del av alla eukaryoter i världen hör till gruppen leddjur. Hur många leddjursarter det egentligen finns är fortfarande höljt i dunkel. I den här artikeln kopplade experter på olika leddjursgrupper ihop sig med experter på provtagningstekniker för att försöka räkna ihop alla leddjursarter i ett visst regnskogsområde.
Försöksområdet var en yta på 0,48 ha i en regnskog i Panama. Här hittades 6144 arter leddjur. Genom att utnyttja modeller som beaktar både provtagningsteknikerna och leddjursgrupperna uppskattade man att i hela den här 6000 hektar stora regnskogen lever ca 25 000 arter leddjur. Uppskattningarna enligt de olika modellerna varierade mellan 18 000 och 44 000 arter.
En mycket stor del av det uppskattade artantalet hittades redan på den lilla provytan på 0,48 ha. Forskarnas uppfattning är att upp till 64% av den här regnskogens arter kunde hittas inom ett enda hektar. Man upptäckte också att antalet växtarter i mycket hög grad sammanfaller med antalet leddjursarter.
Länk till artikeln på ResearchGate
Länk till artikeln på utgivarens sidor
Sammanfattning av artikeln ”The biomass distribution on Earth”
För att förstå hur biosfären fungerar måste vi först kunna definiera hur jordens biomassa fördelar sig mellan olika organismgrupper, det vill säga vilka organismgrupper som det finns mest av enligt vikt. Mätenheten för de här uppskattningarna är gigaton kol (Gt C). Gt C är ett mått som kan användas för att jämföra olika arter eftersom det inte påverkas av skillnaderna i hur mycket vatten de innehåller. Jordens sammanlagda biomassa uppgår till ca 550 Gt C.
Den här undersökningen kombinerade tidigare uppskattningar och presenterade också egna. En vanlig metod var att först ta prov runtom i världen och sedan relatera proven till någon miljöfaktor som passar just den här artgruppen, t.ex. temperatur eller vattendjup. På så sätt fick man fram relationen mellan miljöfaktorn och biomassan. När miljöfaktorns variationer på jorden är kända kan man med hjälp av den integrera fram ett värde för hela jordens biomassa.
Resultat: Växterna innehåller ca 450 Gt C, det vill säga den absolut största delen av jordens hela biomassa. Alla djur tillsammans står bara för 2 Gt C medan bakteriernas biomassa uppgår till 70 Gt C och arkeernas till 7 Gt C. Landområdena har ca 80 gånger mera biomassa än haven. Människobiomassan är tio gånger så stor som alla vilda däggdjur tillsammans och kornas biomassa är dubbelt så stor som människornas.
Referens: Bar-On, Y. M., Phillips, R. & Milo, R. 2018. The biomass distribution on Earth. PNAS 115(25): 6506-6511. DOI: 10.1073/pnas.1711842115