Kapitel
5. Mikrobernas osynliga diversitet

5. Mikrobernas osynliga diversitet

Ju mera vi studerar mikrobernas biodiversitet, desto mera hittar vi och desto viktigare visar den sig vara. Mikrober är svåra att studera eftersom man inte ser dem med blotta ögat, men under den senaste tiden har teknologins utveckling revolutionerat vår uppfattning om mikroberna.

Filmen berättar om hur vi idag uppfattar mikrobernas diversitet och betydelse. Den berättar också om nya forskningsmetoder och om hur man studerat mikroberna i Finlands natur.

Filmen är textad på svenska. Tryck på play, välj sedan kugghjulet nere till höger och välj textning på svenska.

Läs mera om mikrobernas diversitet

Läs om två finländska forskningsprojekt som belyser naturens mikrobdiversitet och dess betydelse för människan.

  1. Virusdiversitet i växten svartkämpar (Plantago lanceolata) på Åland
    UrsprungsartikelSammanfattning på svenskaYle-artikel om utforskningen av sjukdomar som angriper svartkämpar (på finska)
    Susi H, Filloux D, Frilander MJ, Roumagnac P, Laine A. 2019. Diverse and variable virus communities in wild plant populations revealed by metagenomic tools. PeerJ 7:e6140 DOI:10.7717/peerj.6140

  2. Skillnaderna mellan hudens mikrobiom hos barn och unga i städer och på landsbygden
    UrsprungsartikelÖversättning av en YLE-artikel som bygger på undersökningen
    Lehtimäki, J., ym. 2017. Patterns in the skin microbiota differ in children and teenagers between rural and urban environments. Scientific Reports 7, Article number: 45651. DOI:10.1038/srep45651

Ta reda på

Mikrober är svåra att se och de nyaste metoderna som forskarna använder för att hitta dem är än så länge tillgängliga enbart för professionella laboratorier. Men du kommer rätt långt också med den gamla goda petriskålsmetoden. Visualiseringar av mikrobsamhällets funktion görs med hjälp av datorsimulationer.

Hur snabbt förökar sig bakterier?

Bakteriernas snabba tillväxt bygger på deras förmåga att dela sig, det vill säga föröka sig könlöst. Varje bakteriecell blir först två, sedan fyra osv. Detta kallas exponentiell tillväxt. Tänk dig att en bakterie från din telefonskärm fastnar på ditt finger. Därifrån förflyttar den sig vidare in i din näsa. I de här perfekta förhållandena sätter den igång att dela sig, en gång var 20 minut. Hur många bakterier har du i näsan efter ett dygn? När går siffran över en miljon?

Odla mikrober i petriskål

För de här försöken behövs petriskålar med färdigt näringsunderlag som passar för många slags bakterier. Skolan kan beställa petriskålar. Bilda grupper som testar mikroberna i olika material. Placera en liten bit av det du vill testa på näringsunderlaget. Lägg på locket och vänd skålen upp och ned. Förvara den några dagar i en temperatur som håller sig så nära +37 grader som möjligt.

Växtsjukdomsherbarium

Gör ett herbarium som består av växter med tecken på någon sjukdom. För bok över var och när du plockat växterna. Här och här hittar du exempel på växtsjukdomar och symptom. (Den senare länken leder till ett material på finska, men genom att googla sjukdomens finska namn kommer du till det vetenskapliga namnet och därifrån till det svenska). Gå in på länkarna på förhand för att få en idé om vad du letar efter

Typiska symptom på svampsjukdomar är beläggningar på växtens yta, färgförändringar och tillväxtstörningar. Att ställa en diagnos är inte alls enkelt eftersom till exempel näringsbrist kan ge liknande effekter på växterna, men det är ingen fara om du får med några exempel på det också. Ta också med de växter vars sjukdomssymptom du inte kan diagnosticera. Kanske någon annan kan göra det senare!

Vad märkte du när du samlade ihop ditt herbarium? Hittade du mera sjukdomar på vissa platser än andra? Hurdana platser i så fall? Hittade du sjukdomar som var mycket vanliga och sådana som fanns bara på någon enda växt?