Kapitel
6. Dyngbaggarnas diversitet

6. Dyngbaggarnas diversitet

Dyngbaggar, det vill säga skalbaggar som lever i avföring, visar oss konkret hur viktig biodiversiteten är för naturens funktion.

I den här filmen får du bekanta dig med dyngbaggarnas biodiversitet, orsaken till att den är så stor och dyngbaggarnas roll i naturen. En sak du kanske inte tänkt på tidigare är att utan dyngbaggar skulle världen helt enkelt vara ganska mycket … brunare!

Vetenskapliga artiklar om dyngbaggar

Läs mera om forskning som belyser dyngbaggarnas roll i naturen.

  1. Nationellt projekt utfört av organisationen 4H som redde ut dyngbaggarnas betydelse för att få kodyngan på betesmarkerna att försvinna.

    Ursprungsartikel Se också bilagorna (på finska)Sammanfattning på svenska

    Kaartinen, R., Hardwick, B. & Roslin, T. 2013. Using citizen scientists to measure an ecosystem service nationwide. Ecology 94: 2645-2652.

  2. Litteraturöversikt på temat dyngbaggarnas ekosystemtjänster.

    UrsprungsartikelArtikeln på ResearchGateSammanfattning på svenska

    Nichols, E., Spector, S., Louzada, J., Larsen, T., Amezquita, S., Favila, M. E., & Network, T. S. R. (2008). Ecological functions and ecosystem services provided by Scarabaeinae dung beetles. Biological conservation, 141(6), 1461-1474.

Ta reda på

I världen finns det lika många arter av dyngbaggar som av fåglar: ca 10 000 arter i vardera gruppen.

Detta betyder att det enbart i avföring finns lika många skalbaggar ur den här enda gruppen, som det finns fåglar i hela världen. Också i Finland har vi många dyngbaggsarter, men naturligtvis betydligt färre än i hela världen.

Artantalet i Finland följer två globala regler. Den första regeln säger att arterna minskar ju mindre yta man studerar (se filmen Biodiversitetsforskningens ABC). Den andra regeln säger att antalet arter i de flesta grupper minskar ju längre från ekvatorn vi rör oss. I Finland påverkas artantalet också av att våra livsmiljöer är så unga: för 13 000 år sedan låg hela landet fortfarande täckt av inlandsis.

Men hur många arter dyngbaggar har vi då? Ta reda på hur de ovannämnda grundreglerna syns i vår dyngbaggsfauna och hur våra dyngbaggar klarar sig idag.

Hur många arter dyngbaggar skulle du vänta dig i ett område av Finlands storlek?

Över hela jorden gäller den enkla regeln att ju större ett område är, desto flera arter har det. Tillväxten fortsätter ändå inte oändligt utan följer ekvationen: S=CAz S står för antalet arter, C är en konstant, A är områdets yta och z en parameter vars värde varierar från 0,15 till 0,4. Ta först reda på a) hela jordens och b) Finlands landareal. Om det finns 10 000 dyngbaggsarter i hela världen, hur många borde det då finnas i Finland? Ge sedan z värdet 0,3. Konstanten C är artantalet på en ytenhet av ett område. Du får värdet på C genom att placera in antalet dyngbaggsarter i världen och jordens landyta i ekvationen. Kom ihåg att alltid använda samma ytenhet (kvadratkilometer).  

Hur många arter dyngbaggar har vi på riktigt?
  • Till näst tar du reda på hur många dyngbaggsarter som påträffats i Finland. Är de flera eller färre än i dina beräkningar? Om du löste ekvationen kan du fortsätta med att jämföra det verkliga artantalet med den enkla teoretiska beräkningen och vad eventuella avvikelser kan bero på.
  • Hur går det för våra dyngbaggar idag? Finland utreder hotet mot sina arter enligt Internationella Naturvårdsunionen IUCN:s principer. Arterna placeras i olika hotklasser enligt hur stora populationerna är och hur snabbt de minskar och fragmenteras. Också utbredningsområdenas storlek fragmentering inverkar på hotgraden. Den nyaste hotklassificeringen ser du på https://punainenkirja.laji.fi (Finlands röda bok, på finska). För att hitta just dyngbaggar måste du söka med de finska namnen ”lantiainen”, ”sittiäinen” eller ”sontiainen”. Ta reda på hur många finländska dyngbaggsarter som är hotade och orsaken till att de är det.

Gör ett eget experiment med dyngbaggar

Så här kan du själv upprepa forskarnas och 4H:arnas experiment, för att utreda dyngbaggarnas roll i kodyngans försvinnande från betesmarkerna. Om du inte har tillgång till dynga kan du göra samma försök med svampar. Du tar bara en svamp istället för en hög dynga och hindrar insekterna att komma till den (se anvisningarna lite längre ner). Oberoende av om du använder dynga eller svamp, kommer ditt försök att visa de ryggradslösa djurens betydelse för nedbrytningen av organiska ämnen och näringsämnenas cirkulation i naturen.

I det här projektet

  • Gör du ett eget experiment enligt den vetenskapliga principen för behandling och upprepning.
  • I experimentet utreder du dyngbaggarnas roll med vetenskapliga metoder.

De ursprungliga experimentanvisningarna (på finska) hittar du här.