I den här filmen får du bekanta dig med dyngbaggarnas biodiversitet, orsaken till att den är så stor och dyngbaggarnas roll i naturen. En sak du kanske inte tänkt på tidigare är att utan dyngbaggar skulle världen helt enkelt vara ganska mycket … brunare!
Vetenskapliga artiklar om dyngbaggar
Läs mera om forskning som belyser dyngbaggarnas roll i naturen.
-
Nationellt projekt utfört av organisationen 4H som redde ut dyngbaggarnas betydelse för att få kodyngan på betesmarkerna att försvinna.
Ursprungsartikel • Se också bilagorna (på finska)• Sammanfattning på svenska
Kaartinen, R., Hardwick, B. & Roslin, T. 2013. Using citizen scientists to measure an ecosystem service nationwide. Ecology 94: 2645-2652.
-
Litteraturöversikt på temat dyngbaggarnas ekosystemtjänster.
Ursprungsartikel • Artikeln på ResearchGate • Sammanfattning på svenska
Nichols, E., Spector, S., Louzada, J., Larsen, T., Amezquita, S., Favila, M. E., & Network, T. S. R. (2008). Ecological functions and ecosystem services provided by Scarabaeinae dung beetles. Biological conservation, 141(6), 1461-1474.
Ta reda på
I världen finns det lika många arter av dyngbaggar som av fåglar: ca 10 000 arter i vardera gruppen.
Detta betyder att det enbart i avföring finns lika många skalbaggar ur den här enda gruppen, som det finns fåglar i hela världen. Också i Finland har vi många dyngbaggsarter, men naturligtvis betydligt färre än i hela världen.
Artantalet i Finland följer två globala regler. Den första regeln säger att arterna minskar ju mindre yta man studerar (se filmen Biodiversitetsforskningens ABC). Den andra regeln säger att antalet arter i de flesta grupper minskar ju längre från ekvatorn vi rör oss. I Finland påverkas artantalet också av att våra livsmiljöer är så unga: för 13 000 år sedan låg hela landet fortfarande täckt av inlandsis.
Men hur många arter dyngbaggar har vi då? Ta reda på hur de ovannämnda grundreglerna syns i vår dyngbaggsfauna och hur våra dyngbaggar klarar sig idag.
Hur många arter dyngbaggar skulle du vänta dig i ett område av Finlands storlek?
Över hela jorden gäller den enkla regeln att ju större ett område är, desto flera arter har det. Tillväxten fortsätter ändå inte oändligt utan följer ekvationen: S=CAz S står för antalet arter, C är en konstant, A är områdets yta och z en parameter vars värde varierar från 0,15 till 0,4. Ta först reda på a) hela jordens och b) Finlands landareal. Om det finns 10 000 dyngbaggsarter i hela världen, hur många borde det då finnas i Finland? Ge sedan z värdet 0,3. Konstanten C är artantalet på en ytenhet av ett område. Du får värdet på C genom att placera in antalet dyngbaggsarter i världen och jordens landyta i ekvationen. Kom ihåg att alltid använda samma ytenhet (kvadratkilometer).
Hur många arter dyngbaggar har vi på riktigt?
- Till näst tar du reda på hur många dyngbaggsarter som påträffats i Finland. Är de flera eller färre än i dina beräkningar? Om du löste ekvationen kan du fortsätta med att jämföra det verkliga artantalet med den enkla teoretiska beräkningen och vad eventuella avvikelser kan bero på.
- Hur går det för våra dyngbaggar idag? Finland utreder hotet mot sina arter enligt Internationella Naturvårdsunionen IUCN:s principer. Arterna placeras i olika hotklasser enligt hur stora populationerna är och hur snabbt de minskar och fragmenteras. Också utbredningsområdenas storlek fragmentering inverkar på hotgraden. Den nyaste hotklassificeringen ser du på https://punainenkirja.laji.fi (Finlands röda bok, på finska). För att hitta just dyngbaggar måste du söka med de finska namnen ”lantiainen”, ”sittiäinen” eller ”sontiainen”. Ta reda på hur många finländska dyngbaggsarter som är hotade och orsaken till att de är det.
Gör ett eget experiment med dyngbaggar
Så här kan du själv upprepa forskarnas och 4H:arnas experiment, för att utreda dyngbaggarnas roll i kodyngans försvinnande från betesmarkerna. Om du inte har tillgång till dynga kan du göra samma försök med svampar. Du tar bara en svamp istället för en hög dynga och hindrar insekterna att komma till den (se anvisningarna lite längre ner). Oberoende av om du använder dynga eller svamp, kommer ditt försök att visa de ryggradslösa djurens betydelse för nedbrytningen av organiska ämnen och näringsämnenas cirkulation i naturen.
I det här projektet
- Gör du ett eget experiment enligt den vetenskapliga principen för behandling och upprepning.
- I experimentet utreder du dyngbaggarnas roll med vetenskapliga metoder.
De ursprungliga experimentanvisningarna (på finska) hittar du här.
Sammanfattning av litteraturöversikten ”Ecological functions and ecosystem services provided by Scarabaeinae dung beetles”
Dyngbaggar har flera ekologiska funktioner, av vilka en del är sk. ekosystemtjänster, det vill säga ekologiska funktioner som människan drar nytta av. Litteraturöversikten går igenom vad vi idag vet om dessa ekosystemtjänster: Är de verkligen nyttiga och vilken roll spelar dyngbaggarna för dem?
Dyngbaggar har följande ekologiska funktione: cirkulation av näringsämnen, omblandning av materialet i marken, främjande av växternas tillväxt, nedgrävning av växternas frön, begränsning av parasiter, spridning av parasiter, begränsning av flugor, och i någon mån också predation och pollinering. Ekosystemtjänsterna de utför har huvudsakligen undersökts ur boskapsuppfödningens perspektiv. Tills vidare finns det just inga undersökningar om dyngbaggarnas betydelse för jord- och skogsbruket.
Människans verksamhet hotar dyngbaggarna över hela världen. Värst är skövlingen av de tropiska skogarna, förändringarna i markanvändning och fragmenteringen av livsmiljöer. Särskilt i Medelhavsområdet syns beskogningen och intensivodlingen av gamla betesmarker, samt användningen av vissa parasitläkemedel för kor i form av kraftigt minskade dyngbaggspopulationer.
Länk till artikeln på ResearchGate
Länk till artikeln på utgivarens sidor
Nichols, E., Spector, S., Louzada, J., Larsen, T., Amezquita, S., Favila, M. E., & Network, T. S. R. (2008). Ecological functions and ecosystem services
provided by Scarabaeinae dung beetles. Biological conservation, 141(6), 1461-1474. DOI: 10.1016/j.biocon.2008.04.011
Forskare och frivilliga tog reda på vem som bryter ned kodyngan
Idag finns det över en miljard kor på jorden. Varje dag producerar de enorma mängder dynga. Största delen av all dynga bara försvinner, vilket vi ser på att jorden fortfarande är grön och inte täckt av kopannkakor.
En forskargrupp vid Helsingfors universitet och en grupp unga frivilliga beslöt sig att ta reda på vem som egentligen bryter ned dyngan.
Tordyvlarna i nyckelställning
Största delen av en dynghög bryts ned av mikrober, eller avdunstar som vattenånga när högen torkar. Ungefär 13 % av totalmassan bryts ned av ryggradslösa djur.
Av den dynga som faller på betesmarker uppskattade forskarna de andelar (kuberna i mitten) som försvinner till följd av dels avdunstning och mikrobers verksamhet (kuben överst), dels nedbrytning av ryggradslösa djur (kuben i mitten). Den nedersta kuben illustrerar den mängd dynga som återstår efter två månader. Den ljusa kuben överst och nederst visar situationen i nordligaste Finland, den mörka kuben överst och nederst situationen i sydligaste Finland. Kuben till vänster visar hur mycket dynga som produceras i Finland per år (ca 4 miljoner ton; statyn av Frihetsgudinnan inlagd för jämförelse). [/caption]
Alla ryggradslösa djur är emellertid inte lika effektiva. Av de insekter som lever i dyngan bryter de största grävande tordyvlarna ner dynga dubbelt så snabbt som mindre dyngbaggar och daggmaskar.
Klimatet har lika stor effekt som de dyngätande djuren. Därför försvinner en dynghög i södra Finland mycket snabbare än längre norrut i landet.
Frivilliga ”medborgarforskare”
Det här projektet undersökte hur organismerna och klimatet påverkar nedbrytningen av kodynga på nästan 80 gårdar runtom i Finland.
På varje gård mätte man hur snabbt olika ryggradslösa djur fick dynghögarna att försvinna. Vissa högar lämnades att ligga öppet så att alla nedbrytare kom åt dem. Andra skyddades med hjälp av olika burkonstruktioner. På så sätt fick man reda på hur mycket dynga som blev kvar när en viss grupp ryggradslösa djur stängdes ute.
En enda forskargrupp hade omöjligt kunnat utföra försöket i den här skalan, men tack vare frivilliga ”medborgarforskare” lyckades det.
- Medborgarforskning går ut på att frivilliga deltar i insamlingen av vetenskapligt material. Tillsammans får vi ett bredare perspektiv” förklarar Riikka Kaartinen, en av forskarna.
Tillsammans blir vi starkare
- Medborgarforskningens styrka ligger i kvantiteten” säger Bess Hardwick som handledde de frivilliga deltagarna i projektet. – Många förändringar i naturen upptäcks bara av många par ögon, till exempel förändringar i utbredningen och minskningen av en viss art.
- Den här gången gick vi ett steg vidare, från att bara följa med naturen till ett utföra ett riktigt experiment” säger Tomas Roslin som ledde projektet. -Att ändra på en viss faktor och observera följderna av detta är själva kärnan i ett vetenskapligt försök.
- Vårt projekt visar att det här nya förhållningssättet kan öppna nya vetenskapliga perspektiv, säger Roslin. – I medborgarvetenskapen är det bara fantasin som sätter gränser för vad vi kan uppnå tillsammans.
Frågor kan riktas till Riikka Kaartinen ([email protected]) eller Tomas Roslin ([email protected])
Kontakt
Karin Hannukainen
tel. 050 415 0328
[email protected]
Länkar