Kapitel
9. En fragmenterad värld

9. En fragmenterad värld

När livsmiljöerna fragmenteras, det vill säga splittras i många små fickor, får många arter svårare att klara sig. Det här är ett av de allvarligaste hoten mot biodiversiteten, men många arter har också anpassat sig till att leva i fragmenterade miljöer.

Filmen berättar om vad fragmentering handlar om och varför fragmenteringen av livsmiljöerna är så skadlig.

Filmen är textad på svenska. Tryck på play, välj sedan kugghjulet nere till höger och välj textning på svenska.

Läs mera om hur livsmiljöerna fragmenteras

De här artiklarna visar hur klimatförändringen kan vara ett särskilt stort hot mot arter som lever i fragmenterade livsmiljöer.

  1. Vetenskaplig artikel som visar att väderförhållandena på Åland numera är enhetligare än förr och spekulerar i vad detta betyder för fjärilarna.
    UrsprungsartikelLäs mera härSammanfattning på svenska
    Kahilainen, A. ym. 2018: Metapopulation dynamics in a changing climate: Increasing spatial synchrony in weather conditions drives metapopulation synchrony of a butterfly inhabiting a fragmented landscape. Global Change Biology 24: 4316-4329. DOI: 10.1111/gcb.14280.

  2. Hälsningar från öarna (Viestejä saarilta): Professor Ilkka Hanskis bok om vad som är speciellt med öar och vad ekologin lärt sig av dem. Läs kapitlet om Åland (på finska).
    Lyssna på en podd där Ilkka Hanski berättar om sina studier av ängsnätfjärilen (börjar vid 5:40). På finska.
    Hanski, I. 2007. Viestejä saarilta. Miksi luonnon monimuotoisuus hupenee? Gaudeamus. ISBN 978-952-495-026-8.

Ta reda på

Metapopulationsspelet

Det här spelet visualiserar livet i en metapopulation, det vill säga en samling mindre populationer i en splittrad livsmiljö. Spelet bygger på ängsnätfjärilens liv på Ålands torra ängar.

Spelare och ansvarspersoner

Ni behöver minst 20 personer för att spela. 5 – 7 av er är chefer för var sin ”äng” (delpopulation), 1-3 personer föreställer predatorer (t.ex. insektätande fåglar) eller parasitsteklar. Resten är ängsnätfjärilar.

Ni behöver

En spelplan (motsvarar en av Ålands öar) till exempel en sandplan, där ni kan avgränsa små ängar. Om ni spelar på en gräsmatta kan ni avgränsa ängarna med rep. Ängschefen måste hålla reda på hur många fjärilar som får plats på hens äng.

Förbered spelplanen
Fördelning vid starten
Spelets gång

Fjärilarna är antingen hanar eller honor och deras mål är att maximera sin förökningsframgång. Förökningsframgången uttrycks som antal poäng på korten. Varje fjäril startar med ett tomt kort. Utgångspunkten är total inavel eftersom det bara finns en genotyp på varje äng. Varje fjäril får para sig endast 10 gånger. En korsning, det vill säga parning med en fjäril av en annan genotyp ger mera poäng än en inavelsparning. För att lyckas para sig med en annan genotyp måste fjärilen ändå flyga till en annan äng och det kan vara farligt.

En hane och en hona på samma äng kan para sig när som helst.

Parningen går till så att båda visar upp sina kort för ängschefen som skriver in poäng på bådas kort: 2 poäng för en korsning (kort av olika färg) och 1 poäng för inavel (kort av samma färg). Ett par får para sig bara en gång. Efter det måste någondera flyga ut till en annan äng och para sig med någon annan. Därefter kan hen återvända till sin första partner.

Parasitsteklarna och predatorerna lurar ute på planen, men får inte gå in på ängarna. De jagar fjärilarna och försöker klappa dem på axeln (se vad som händer sedan under rubriken ”Dispersion och mortalitet”).

Fjärilar som råkat ut för predatorer eller parat sig alla sina 10 gånger dör och ställer sig utanför spelplanen. Spelet fortsätter tills alla fjärilar antingen är döda, eller har använt alla sina parningschanser.

Dispersion och mortalitet

För att korsa sig med en fjäril av en annan genotyp eller för att fly när hemängen förstörs måste fjärilarna sprida sig (dispergera) från en äng till en annan. I spelet symboliseras dispersionen av att spelarna springer till en fri sektor på en annan äng. Mellan ängarna lurar ändå faror i form av predatorer och parasitsteklar. Båda försöker fånga fjärilarna, men måste alltså passa på när fjärilarna befinner sig utanför ängarna. Predatorerna dödar sina offer genom att klappa dem på axeln. Efter det är offret direkt ute ur spelet. Om en fjäril råkar ut för en parasitstekel dör den inte genast, men tvingas be ängschefen kryssa över poängen för sin senaste parning på kortet. Den parasitangripna fjärilen förlorar alltså en av sina tio parningsmöjligheter. (I naturen lägger parasitsteklarna ägg i fjärilens ägg eller larver och dödar dem).

Tomma ängar – lokala utrotningar

Ängens storlek påverkar risken för lokal utrotning av fjärilspopulationen. I spelet sker detta med bestämda intervall (lika många minuter som det finns sektorer på ängen). Då lyfter ängschefen händerna i luften och kommenderar ut alla fjärilar. Chefen håller upp händerna i 30 sekunder. Därefter kan fjärilarna befolka ängen på nytt om de vill.

Spelets idé

Vinnaren är den fjäril som lyckats få mest parningspoäng. Det lönar sig att testa olika strategier (hålla sig tryggt hemma, enbart para sig inom ängen eller djärvt fladdra ut på jakt efter främmande partners och höga poäng trots den ökade mortalitetsrisken).

Spela i flera omgångar och testa med olika stora ängar placerade på olika avstånd från varandra. Hur påverka spelets gång av det här? Testa också med att öka eller minska antalet predatorer och lokala utrotningar.

Begrepp som illustreras av spelet

Fragmentering: ängarna

Inavel och korsning: kort av olika färg

Miljöns bärkraft: ängarnas storlek

Lokala utrotningar: ängarnas storlek och hur ofta utrotningarna sker

Maximering av förökningsframgången under hela livet: strategierna för att få så många poäng som möjligt på 10 parningar

Inomartskonkurrens: ju färre sektorer det finns i relation till antalet fjärilar, desto svårare blir det att hitta en ledig sektor

Parasitsteklar: förlusten av parningspoäng

Predatorer: rovdjuren som dödar fjärilarna

Ett eget projekt om splittrade livsmiljöer

De data om ängsnätfjärilen som forskarna samlat in kan studeras av vem som helst.

Studierna av ängsnätfjärilen på Åland har pågått under många år och mängden data är mycket stor. Vad kunde man göra med alla dessa data? Prova själv med ett eget dataset.

Ladda ner en excelfil som innehåller 15 års data från ängarna på norra Åland.

Varje äng representeras av en egen rad. I kolumnerna ser du ängens nummer, storlek, kopplingsgrad (= avståndet till andra ängar och hur lätt eller svårt det är för fjärilarna att nå en annan äng från den), antal år som den varit befolkad av ängsnätfjärilar, antal fjärilsbon per år och summan av boen under hela perioden på 15 år.

Använd data för att göra olika slags diagram på excel.

Med ett punktdiagram kan du t.ex. studera inverkan av kopplingsgrad eller yta på sannolikheten att ängen har en fjärilpopulation (antal befolkade år) eller räkna totalantalet bon under hela 15-årsperioden.

Med ett linjediagram kan du visualisera hur antalet bon varierar från år till år. Går linjerna uppåt lika mycket som neråt? Ser du någon allmän trend för hela perioden?