Författare: admin

Är det unga människors sak att ångra klimatförändringen?

• Läs kolumnen i Suomen Luonto.
• Vilka känslor och tankar väcker kolumnen hos dig själv?

Var får jag pålitlig information om miljöförändringarna?

• Hur vet jag att någon viss information är pålitlig?
• Gå in på nätet med sökorden ”Minskande biodiversitet” och ”klimatförändring” och välj fem träffar. Bedöm hur pålitliga de är och motivera varför du anser dem pålitliga eller opålitliga. Ser du en skillnad mellan de två sökorden?
• Använd samma sökord på Youtube eller Twitter. Verkar sökresultaten här mera eller mindre pålitliga? Är det lättare eller svårare att bedöma dessa mediers pålitlighet

Metapopulationsspelet

Det här spelet visualiserar livet i en metapopulation, det vill säga en samling mindre populationer i en splittrad livsmiljö. Spelet bygger på ängsnätfjärilens liv på Ålands torra ängar.

Spelare och ansvarspersoner

Ni behöver minst 20 personer för att spela. 5 – 7 av er är chefer för var sin ”äng” (delpopulation), 1-3 personer föreställer predatorer (t.ex. insektätande fåglar) eller parasitsteklar. Resten är ängsnätfjärilar.

Ni behöver

En spelplan (motsvarar en av Ålands öar) till exempel en sandplan, där ni kan avgränsa små ängar. Om ni spelar på en gräsmatta kan ni avgränsa ängarna med rep. Ängschefen måste hålla reda på hur många fjärilar som får plats på hens äng.

• Tillverka kort av 5 – 7 olika färger och 2 former. Färgerna anger fjärilarnas genotyper och formerna deras kön. Ni behöver 10 kort av varje färg, 5 honkort och 5 hankort. Varje ängschef tar alla kort av en viss färg och delar ut dem till de fjärilar som startar på hens äng när spelet börjar.

• Ängscheferna (5 – 7 personer) och parasitsteklarna (1 – 3 personer) behöver dessutom pennor.

Förbered spelplanen

• Märk ut 5 – 7 ängar på planen. Ängarna ska vara av olika storlek och form och på olika avstånd från varandra. Varje äng delas i sektorer, ungefär som en pizza. Antalet sektorer avgör hur många fjärilar som får plats på ängen. Antalet sektorer anger alltså ängens bärkraft. En stor äng kan försörja upp till 8 fjärilar, en liten bara 2. Sektorerna ska vara flera än fjärilarna.

Fördelning vid starten

• Ängscheferna går till var sin ängar och fjärilarna placerar sig i var sin sektor. En äng lämnas tom vid starten. Ängscheferna delar ut kort till sina egna fjärilar så att hälften bli honor och andra hälften hanar. Predatorerna och parasitsteklarna kan starta var som helst, utom på ängarna. Alla börjar samtidigt.

Spelets gång

Fjärilarna är antingen hanar eller honor och deras mål är att maximera sin förökningsframgång. Förökningsframgången uttrycks som antal poäng på korten. Varje fjäril startar med ett tomt kort. Utgångspunkten är total inavel eftersom det bara finns en genotyp på varje äng. Varje fjäril får para sig endast 10 gånger. En korsning, det vill säga parning med en fjäril av en annan genotyp ger mera poäng än en inavelsparning. För att lyckas para sig med en annan genotyp måste fjärilen ändå flyga till en annan äng och det kan vara farligt.

En hane och en hona på samma äng kan para sig när som helst.

Parningen går till så att båda visar upp sina kort för ängschefen som skriver in poäng på bådas kort: 2 poäng för en korsning (kort av olika färg) och 1 poäng för inavel (kort av samma färg). Ett par får para sig bara en gång. Efter det måste någondera flyga ut till en annan äng och para sig med någon annan. Därefter kan hen återvända till sin första partner.

Parasitsteklarna och predatorerna lurar ute på planen, men får inte gå in på ängarna. De jagar fjärilarna och försöker klappa dem på axeln (se vad som händer sedan under rubriken ”Dispersion och mortalitet”).

Fjärilar som råkat ut för predatorer eller parat sig alla sina 10 gånger dör och ställer sig utanför spelplanen. Spelet fortsätter tills alla fjärilar antingen är döda, eller har använt alla sina parningschanser.

Dispersion och mortalitet

För att korsa sig med en fjäril av en annan genotyp eller för att fly när hemängen förstörs måste fjärilarna sprida sig (dispergera) från en äng till en annan. I spelet symboliseras dispersionen av att spelarna springer till en fri sektor på en annan äng. Mellan ängarna lurar ändå faror i form av predatorer och parasitsteklar. Båda försöker fånga fjärilarna, men måste alltså passa på när fjärilarna befinner sig utanför ängarna. Predatorerna dödar sina offer genom att klappa dem på axeln. Efter det är offret direkt ute ur spelet. Om en fjäril råkar ut för en parasitstekel dör den inte genast, men tvingas be ängschefen kryssa över poängen för sin senaste parning på kortet. Den parasitangripna fjärilen förlorar alltså en av sina tio parningsmöjligheter. (I naturen lägger parasitsteklarna ägg i fjärilens ägg eller larver och dödar dem).

Tomma ängar – lokala utrotningar

Ängens storlek påverkar risken för lokal utrotning av fjärilspopulationen. I spelet sker detta med bestämda intervall (lika många minuter som det finns sektorer på ängen). Då lyfter ängschefen händerna i luften och kommenderar ut alla fjärilar. Chefen håller upp händerna i 30 sekunder. Därefter kan fjärilarna befolka ängen på nytt om de vill.

Spelets idé

Vinnaren är den fjäril som lyckats få mest parningspoäng. Det lönar sig att testa olika strategier (hålla sig tryggt hemma, enbart para sig inom ängen eller djärvt fladdra ut på jakt efter främmande partners och höga poäng trots den ökade mortalitetsrisken).

Spela i flera omgångar och testa med olika stora ängar placerade på olika avstånd från varandra. Hur påverka spelets gång av det här? Testa också med att öka eller minska antalet predatorer och lokala utrotningar.

Begrepp som illustreras av spelet

• Fragmentering: ängarna

• Inavel och korsning: kort av olika färg

• Miljöns bärkraft: ängarnas storlek

• Lokala utrotningar: ängarnas storlek och hur ofta utrotningarna sker

• Maximering av förökningsframgången under hela livet: strategierna för att få så många poäng som möjligt på 10 parningar

• Inomartskonkurrens: ju färre sektorer det finns i relation till antalet fjärilar, desto svårare blir det att hitta en ledig sektor

• Parasitsteklar: förlusten av parningspoäng

• Predatorer: rovdjuren som dödar fjärilarna

Hur har landskapet omkring dig förändrats?

• Gå in på en karttjänst och leta upp information om hur landskapet kring din skola förändrats. Har skogen röjts till åker eller blivit under nya bosättningsområden och vägar? Har stränderna byggts ut eller åkrarna beskogats?
• Via Finlands miljöcentral SYKEs tjänst Lapio kan du studera material om den förändrade markanvändningen (Corine). Skriv in CLC i sökfönstret och välj bland kartor från olika tider. Välj en karta vars namn slutar med ”muutokset 1 ha”. Om du är på rätt zoomnivå dyker det nu upp färgfläckar på kartan som visar var det skett förändringar under den period du valde. Se efter vilka förändringar som skett kring din skola under perioderna 2012 – 2018, 2006 – 2012 och 2000 – 2006.

Corinematerialet innehåller endast förändringar under de senaste två decennierna. Förändringar under längre tider kan studeras via gamla flygbilder. Här. hittar du flygfoton över Helsingfors från år 1932 framåt. Bilder från andra delar av landet hittar du via Finna med hjälp av sökorden ”ilmakuva” och ortnamn. Du kan också köpa flygfoton av Lantmäteriverket.

Leta upp en hotad naturtyp nära din skola

• Hotklassificeringens andra del presenterar alla undersökta naturtyper. Leta upp en plats nära din skola som representerar en hotad naturtyp. Hur klassificeras den? Vad är det som hotar just den här naturtypen?
• Besök platsen och ta bilder. Hur skiljer den sig från naturen omkring? Hittar du observationer från den på laji.fi? Har några hotade arter observerats här?
• Är platsen skyddad? Ta reda på mera via geodatatjänsten Kartfönstret (Paikkatietoikkuna) genom att välja kartlagret ”Skyddade områden”

När det gäller traditionsbiotoper (t.ex. historiskt viktiga kulturlandskap) kan du också vända dig till NTM-centralerna som genomför en nationell inventering. Traditionsbiotoperna i södra Savolax finns redan på nätet.

Varför vet vi inte hur alla arter mår?

Bläddra i Röda boken och studera hotklassificeringarna:

• Klicka på rader där många arter betecknats med NA eller NE. Det här är arter man inte ens försökt utreda. Hittar du grupper där inga arter ännu utretts?
• Ta reda på vad beteckningarna NA (not applicable) och NE (not evaluated) egentligen betyder. Varför har man inte bedömt dessa arter?
• Vad innebär beteckningen DD (data deficient)?
• Hittar du grupper där det inte finns en enda DD-art?
• Studera DD-arterna vidare. När du kommit till en arts egen sida hittar du länken till portalen laji.fi. Hur mycket information om arten hittar du där?

Hur många arter dyngbaggar skulle du vänta dig i ett område av Finlands storlek?

Över hela jorden gäller den enkla regeln att ju större ett område är, desto flera arter har det. Tillväxten fortsätter ändå inte oändligt utan följer ekvationen: S=CA^z S står för antalet arter, C är en konstant, A är områdets yta och z en parameter vars värde varierar från 0,15 till 0,4. Ta först reda på a) hela jordens och b) Finlands landareal. Om det finns 10 000 dyngbaggsarter i hela världen, hur många borde det då finnas i Finland? Ge sedan z värdet 0,3. Konstanten C är artantalet på en ytenhet av ett område. Du får värdet på C genom att placera in antalet dyngbaggsarter i världen och jordens landyta i ekvationen. Kom ihåg att alltid använda samma ytenhet (kvadratkilometer).  

Hur många arter dyngbaggar har vi på riktigt?

• Till näst tar du reda på hur många dyngbaggsarter som påträffats i Finland. Är de flera eller färre än i dina beräkningar? Om du löste ekvationen kan du fortsätta med att jämföra det verkliga artantalet med den enkla teoretiska beräkningen och vad eventuella avvikelser kan bero på.
• Hur går det för våra dyngbaggar idag? Finland utreder hotet mot sina arter enligt Internationella Naturvårdsunionen IUCN:s principer. Arterna placeras i olika hotklasser enligt hur stora populationerna är och hur snabbt de minskar och fragmenteras. Också utbredningsområdenas storlek fragmentering inverkar på hotgraden. Den nyaste hotklassificeringen ser du på https://punainenkirja.laji.fi (Finlands röda bok, på finska). För att hitta just dyngbaggar måste du söka med de finska namnen ”lantiainen”, ”sittiäinen” eller ”sontiainen”. Ta reda på hur många finländska dyngbaggsarter som är hotade och orsaken till att de är det.

I det här projektet

• Gör du ett eget experiment enligt den vetenskapliga principen för behandling och upprepning.
• I experimentet utreder du dyngbaggarnas roll med vetenskapliga metoder.

De ursprungliga experimentanvisningarna (på finska) hittar du här.

Hur snabbt förökar sig bakterier?

Bakteriernas snabba tillväxt bygger på deras förmåga att dela sig, det vill säga föröka sig könlöst. Varje bakteriecell blir först två, sedan fyra osv. Detta kallas exponentiell tillväxt. Tänk dig att en bakterie från din telefonskärm fastnar på ditt finger. Därifrån förflyttar den sig vidare in i din näsa. I de här perfekta förhållandena sätter den igång att dela sig, en gång var 20 minut. Hur många bakterier har du i näsan efter ett dygn? När går siffran över en miljon?

• Använd räknare eller testa det här. Välj ”Exponential” och klicka på pilen längst till höger för att komma till simulationen av hur exponentiell tillväxt går till. Du kan manipulera de tillåtna maximivärdena med hjälp av kugghjulet.
• Fundera över varför det här ändå inte drabbar din näsa. Tips: Byt ut ”Exponential” mot ”Logistic” och se hur det påverkar simulationen.
• Föreningen Ruokatieto.fi har samlat ihop ett infopaket om livsmedelshygien och mikrobiologi. Materialet är tyvärr bara på finska. På Svenska Livsmedelsverkets sidor hittar du liknande information på svenska. En viktig lärdom är att det lönar sig att förvara maten i kylskåp. Hur skulle du studera kylförvaringens effekter på bakteriernas förökning i simulationen ovan?

Odla mikrober i petriskål

För de här försöken behövs petriskålar med färdigt näringsunderlag som passar för många slags bakterier. Skolan kan beställa petriskålar. Bilda grupper som testar mikroberna i olika material. Placera en liten bit av det du vill testa på näringsunderlaget. Lägg på locket och vänd skålen upp och ned. Förvara den några dagar i en temperatur som håller sig så nära +37 grader som möjligt.

• Effekten av handtvätt: Rita upp fyra sektorer på petriskålens botten (utsidan) med tusch och numrera dem 1 – 4. Rör sektor 1 med fingret. Fukta handen, skaka av vattnet och rör sektor 2 med ett vått finger. Tvätta händerna med tvål, skaka av det mesta löddret och rör sektor 3 med ditt tvåliga finger. Tvätta till sist händerna klart, skölj och torka med handpapper och rör vid sektor 4. Odla bakterierna några dagar. I vilken sektor ser ni mest bakteriekolonier? Förklara.
• Telefon eller toalett? Torka av din telefon med en bomullspinne och dra pinnen över näringsunderlaget, försiktigt så att du inte söndrar ytan. Gör samma sak med en toalett (sitsens innerkant). Kom ihåg att märka petriskålarna så att du vet vilken som har bakterier från telefonen och vilken från toaletten. Odla bakterierna. I vilkendera skålen hittar du mest bakterier? Upprepa med flera telefoner och toaletter. Pröva om det blir någon skillnad om ni desinficerar dem först.
• Bakterier i miljön: amla små mängder mark från olika platser, från konstgjorda miljöer till mera och mera naturliga: vägkant, skolgård, gräsmatta, park, åkerkant, skog … Strö en liten mängd av varje prov tunt över näringsunderlaget i en petriskål. Märk skålarna med en anteckning om varifrån provet kom och förvara dem varmt några dagar. Ser ni en skillnad i hur många olika slags bakteriekolonier som uppenbarar sig?

Vilka slags observationer görs av medborgare?

• Gå in på arttjänsten laji.fi med den här länken så ser du endast medborgarobservationerna. Till exempel museernas samlingar syns inte här.
• Välj fliken ”Karta”. Du ser ett rutnät som täcker hela Finland och antalet observationer för varje ruta. Leta upp den ruta där din egen skola ligger. Finns här mycket observationer?
• Ovanför kartan ser du totalantalet medborgarobservationer i Finland och antalet arter. Anteckna dem. Öppna menyn ”Plats” till höger och markera omgivningen kring din skola för att välja observationerna just härifrån. Hur många observationer och arter finns här?
• Välj fliken ”Lisa” för att få en lista på de observationer du valde. Gå igenom observatörernas namn. Återkommer samma personer många gånger? Prova på att välja en observatör och begränsa sökningen till hens observationer (”Observatör”) i menyn till höger. Uppe till höger kan du kontrollera vilka sökbegränsningar du angett och ta bort dem du inte längre behöver. För varje sökning begränsad till en observatör kan välja fliken ”Statistik” och se en sammanfattning av den här personens observationer. Hur många har hen gjort? Har hen observerat under flera år? Observerar hen bara någon viss grupp, t.ex. fåglar?
• Tips: Om du vill fördjupa sökresultaten kan du ladda ner resultaten från fliken genom att klicka på ”Ladda ner som en fil”. Då får du en länk till din epost, via vilken du kan ladda ner filen på din dator. Du får också anvisningar hur du öppnar den i Excel.
• När du studerat din begränsade sökning klickar du på ”Återställ alla” uppe i högra hörnet. Nu ser du, utom medborgarobservationerna, också alla vetenskapliga samlingar som ingår i laji.fi-tjänsten. Under ”Informationskällor” på menyn hittar du en fullständig lista över alla databaser som ingår i tjänsten.

Frågor till intervjuade forska

• Vad tyckte du själv om intervjun?
• Fick du ut det du ville säga eller blev du feltolkad?
• Vad forskar du i?
• Varför blev du forskare?

Den naturvetenskapliga metoden i en pro graduavhandling

• Leta upp den naturvetenskapliga metodens olika skeden i Mikko Tiusanens avhandling.

Mikko undersökte samma ekosystem också i sin senare doktorsavhandling.

En av artiklarna i doktorsavhandlingen citerades särskilt mycket i andra forskningsartiklar.
Titta på listan över artiklar som hänvisat till Mikkos arbete.

• Leta upp nyckelord för arter och geografiska områden som nämns i artiklarna.
• Hurdana undersökningar kunde utnyttja Mikkos resultat?

Den naturvetenskapliga metodens skeden

• Ställ en fråga
• Ta reda på vad man redan vet om ämnet (observationer och litteratur)
• Ställ upp en hypotes (= välgrundad gissning)
• Testa din hypotes, det vill säga planera ett experiment som visar om du tänkte rätt eller fel.
• Analysera dina observationer: räkna t.ex. medeltal på dina resultat eller rita diagram
• Dra slutsatser: var hypotesen sann eller falsk, eller säger resultaten kanske inget alls om den saken? Vad betyder dina resultat?

Faktorer som påverkar biodiversiteten studeras ofta genom mätningar av biodiversiteten i olika miljöer. Sedan försöker se om förhållandena i de olika miljöerna har något samband med biodiversiteten. Här är det viktigt att mätningarna görs på samma sätt i alla miljöer.

Vilka ekosystemtjänster är viktigast?

Läs här om ekosystemtjänster i Finland (på finska eller engelska).

• Vad är producerande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster?
• Vi definierar ekosystemtjänster enligt struktur och funktion, men också enligt nytta och värde. Vad menar vi med nytta och värde och vilken är skillnaden mellan dessa?
• Gör en omröstning om vilka ekosystemtjänster ni anser viktigast. Vinner de producerande, reglerande eller kulturella tjänsterna? Ser ni något samband mellan de här tjänsterna och biodiversiteten?
• Testa hur beslutsfattandet går till med hjälp av Naturresursinstitutet LUKE:s verktyg YODA (demoversion på finska till höger). Pröva på att ge olika värden mera eller mindre tyngd och försök hitta den bästa balansen mellan dem. Syns biodiversiteten här då? Saknar ni något värde?

Ekosystemtjänster till frukost

• Vad åt du till frukost i morse? Ta reda på vilka ekosystemtjänster som behövdes för att producera ditt morgonmål. Gör en lista på ingredienserna och skriv in de ekosystemtjänster som krävdes för varje ingrediens. Här hittar du en presentation av de olika ekosystemtjänsterna (på finska eller engelska).

Begrav era tepåsar i så olika miljöer som möjligt.

Platserna borde inte ligga i djup skugga, eftersom markens temperatur har en kraftig effekt på förmultningstakten. Välj lämpliga platser t. ex. i ett skogsbryn, en åkerkant, skolgården och vid en väg i staden.

Gör så här:

• Ta en påse Liptons Green tea och en påse Rooiboste för varje plats.
• Väg påsarna (noggrannhet 0.01 eller 0.001 g)
• Välj era platser.
• Begrav påsarna ett litet stycke ifrån varandra. Påsarna ska ligga på ca 8 cm djup, så att etiketten syns ovanför markytan.
• Gräv upp dina tepåsar efter 3 månader.
• Torka dem på en varm och torr plats, tills de är helt torra.
• Klappa försiktigt bort mullen från påsarnas yta. Öppna varje påse och häll ut teet. Se till att få med varje litet korn.
• Väg teet igen (noggrannhet 0.01 eller 0.001 g).

Teatime4science är ett projekt som går ut på att skolelever i hela världen utför samma experiment. Delta gärna i projektet och bidra till riktig forskning. Mera instruktioner på projektets nätsidor.

Experiment i grupper på 3 – 8 personer:

• Kom överens om något ni ska leta efter, klassificera och räkna: växtarter, fågelarter eller t.ex. skräp av olika slag. Definiera ett litet undersökningsområde. Med lite fantasi kan undersökningen till och med göras i klassrummet där ni t.ex. kan leta efter olikfärgade pennor i varandras penaler.
• Välj en person till tidtagare. Hen behöver en klocka, en penna och ett rutigt papper.
• Välj en klassificerare. Hen behöver penna och papper.
• De övriga sätter igång med att finkamma undersökningsområdet. Håll er inom hörhåll från varandra. När ni hittar något ropar ni in ert fynd till klassificeraren som klassificerar och håller räkning på fynden (”arterna”) så bra hen kan.
• Med fem minuters mellanrum frågar tidtagaren av klassificeraren hur många arter hen har och skriver upp svaren.
• Till sist, efter ca 30 minuter, ritar ni tillsammans upp era resultat i form av en liknande kurva som i artikeln. Rita först ut den sista (= största) siffran och placera in den som slutpunkt på Y-axeln. Fyll i resten av punkterna och förena punkterna till en kurva.

Böjer sig kurvan? Kan ni, på basis av den, uppskatta det riktiga antalet ”arter” i ert område?

Hur gick klassificeringen? Hade ni olika åsikter om hur den borde göras? Bland biologer finns det ofta mycket olika uppfattningar om vilka individer som ska ingå i samma art.