Filmen berättar om varför den stora förändring som pågår är så svår att märka, och varför forskarna ändå upptäcker den.
Filmen är textad på svenska. Tryck på play, välj sedan kugghjulet nere till höger och välj textning på svenska.
Läs mera om hur naturen förändras
-
Sommaren som aldrig kom: Om hur förökningen på Grönland misslyckades totalt
Ursprungsartikeln • Läs mera (svensk översättning av YLE-artikel)
Schmidt, N. M., Reneerkens, J., Christensen, J. H., Olesen, M., & Roslin, T. 2019: An ecosystem-wide reproductive failure with more snow in the Arctic. PLoS Biology, 17(10), [e3000392]. DOI: 10.1371/journal.pbio.3000392 -
Sammandrag av den finländska utredningen av hotet mot naturtyperna (på finska)
Videofilm om utredningen av hoten mot naturtyper (börja vid 59.37 och se ca 30 minuter)
Ta reda på
Eftersom vi lever mitt inne i en pågående förändring är det som om vi vore blinda för vad som pågår. Ofta behövs det långa tidsserier för att göra oss medvetna om förändringen.
Hur har landskapet omkring dig förändrats?
Corinematerialet innehåller endast förändringar under de senaste två decennierna. Förändringar under längre tider kan studeras via gamla flygbilder. Här. hittar du flygfoton över Helsingfors från år 1932 framåt. Bilder från andra delar av landet hittar du via Finna med hjälp av sökorden ”ilmakuva” och ortnamn. Du kan också köpa flygfoton av Lantmäteriverket.
Ett eget projekt om hur naturen förändras
Bekanta dig med närmaste akut hotade naturobjekt
Vissa naturtyper har förändrats mera än andra. Idag bedömer vi hoten mot naturtyper på samma sätt som hoten mot arter. Hur långt från din skola ligger den närmaste hotade naturtypen? Hur går det för den?
Läs igenom sammandraget av den finländska utredningen av hotet mot naturtyperna, eller se på videofilmen (från 59:37, ca 30 minuter framåt) som berättar om hur man utreder hoten mot olika naturtyper.
Leta upp en hotad naturtyp nära din skola
När det gäller traditionsbiotoper (t.ex. historiskt viktiga kulturlandskap) kan du också vända dig till NTM-centralerna som genomför en nationell inventering. Traditionsbiotoperna i södra Savolax finns redan på nätet.
Klimatförändringens dramatiska effekter på Arktis natur: Misslyckad förökning från flugor till myskoxar
Klimatförändringen syns tydligt i Arktis. Våren och sommaren värms upp allt kraftigare ju längre norrut vi rör oss, men samtidigt blir extremväder, till exempel snörika vårar vanligare. Ett varnande exempel inträffade på nordöstra Grönland förra sommaren: värmen kom så sent att nästan ingen organismgrupp lyckades i sin förökning.
Vårar som kommer allt tidigare och somrar som blir allt varmare. Snö som smälter, gräs som gror och blommor som slår ut allt tidigare. De här fenomenen har professor Tomas Roslin vid lantbruksuniversitetet i Uppsala iakttagit under många år.
Under tolv års tid har han besökt Grönland varje sommar och själv bevittnat klimatförändringens dramatiska effekter på den arktiska naturen. Hans forskningsområde på nordöstra Grönland hör till de platser på jorden där klimatet förändrats allra snabbast. Sedan år 1996 har somrarnas medeltemperatur stigit med nästan två grader och snösmältningen inletts ca 8 dagar tidigare för varje decennium.
Förra sommaren påmindes Roslin ändå om att klimatförändringen inte enbart handlar om uppvärmning, den för också med sig extremväder som till exempel extremt sena vårar.
Under det här året var vintern ovanligt snöig, och snön smälte hela två månader senare än vanligt.
– Jag såg med egna ögon vilka effekter detta fick på Arktis.
Fröna hann inte gro och insekterna hann inte kläckas
När forskarna anlände i maj låg drivorna fortfarande meterdjupa och i juli var hälften av marken fortfarande snötäckt. Allt var annorlunda än under tidigare somrar. Marken var inte grön och inte såg man några blommande fjällsippor heller, trots att de normalt slår ut i början av juli. Också fåglarna som skrikande brukar försvara sina revir lyste med sin frånvaro. Det var en tyst vår, en sommar som aldrig kom.
Under normala år är också djurens förökning i full gång i början av juli. Insekterna har nått larvstadiet, fågelungarna kläckts och däggdjurens ungar fötts.
– Den sena snösmältningen avspeglades på hela ekosystemet: växterna växte inte och djuren hittade inget att äta under snön.
Tomas Roslin och hans danska kolleger studerar varje sommar tio viktiga växtarter och sextio djur av olika storlek, från myskoxar till pollinerande insekter. Den här sommaren lyckades inte en enda av dessa arter med sin förökning, varken växterna eller djuren.
Växterna hann inte börja blomma, eller så blommade de så sent att de sannolikt inte hann pollineras och utveckla frön innan tjälen återkom. På grund av kölden kläcktes också insekterna mycket sent. Detta syntes i hela näringskedjan, eftersom insekterna är en så viktig föda i norr.
Också de vanliga fåglarna kraschade
Sandlöparen är en vanlig häckfågel på nordöstra Grönland. Sandlöparen är en liten vadare som letar mat på fjällhedarna under sommaren. Att väga sandlöpare är en av de rutinundersökningar som Roslins kolleger gör varje sommar. Det här året gick fåglarna kraftigt ned i vikt och fick inga ungar eftersom det inte fanns några insekter. Många vadare flyger till Grönland ända från Afrika för att häcka. Nu var det ingen idé med hela resan, eftersom de inte lyckades föda upp några ungar.
På östra Grönland finns det också myskoxar. Myskoxen är ett stort getdjur som en gång ingick i samma istidsfauna som mammuten och uroxen: stora växtätare som vandrade över norra halvklotets enorma grässtäpper.
Myskoxen har överlevt tack vare att det fortfarande finns stora trädlösa tundror och på grund av att arten är fridlyst i nordöstra Grönlands stora nationalpark.
Inte ens myskoxarna hittade bete
Under goda somrar har varannan myskoxhona en liten kalv bredvid sig. Nu fanns det inga kalvar alls. Forskarna fick en påminnelse om att klimatförändringen manifesterar sig också som extremväder och ökande nederbörd. Ett tjockt snötäcke som leder till en försenad vår kan ändra hela ekosystemet.
– Nästa sommar och de kommande åren blir intressanta, eftersom vi då får se hur det här dåliga året påverkade växterna och djuren på längre sikt.
Också resten av Grönland och Kanada fick ovanligt mycket snö, vilket kan betyda att liknande störningar drabbade betydligt större områden.
Varmare vårar försätter blommorna och pollinerarna i otakt
Under tidigare år har Roslin studerat hur uppvärmningen påverkat blommorna och de pollinerande insekterna. I Arktis är små flugor de viktigaste pollinerarna. I takt med att vårarna blivit varmare har fjällsippan och andra växter börjat blomma tidigare. Hos pollinerarna ser man tyvärr ingen liknande trend, deras utveckling styrs uppenbarligen av någon annan miljöfaktor. Därför surrade hungriga pollinerare i stora mängder fortfarande omkring när fjällsippan redan avslutade sin blomning.
Mängden blommor under ett år avspeglar sig normalt i mängden insekter nästa år. Om blommorna och insekterna utvecklas i samma takt drar båda nytta av varandra, men om blommorna kommer för tidigt kan det bli brist på pollinerare också följande år.
– Å andra sidan är stora variationer från år till år vanliga i Arktis. Till en viss gräns kan ett bra år förbättra situationen signifikant.
Men om vårarna stadigt blir varmare och otakten mellan blommor och insekter ökar kommer den negativa effekten att synas också på längre sikt. Insekter och växter är beroende av varandra: växterna har utvecklat sina lockande blommor för att locka till sig insekter som pollinerar dem, dvs. överför pollen från en blomma till en annan. Pollineringen är ett livsvillkor för växterna.
Om en insektsarts viktigaste näringsväxt isoleras helt från sina pollinerare kan växten inte längre föröka sig. Insekterna är i sin tur den största djurgruppen och viktiga för hela näringsväven. I värsta fall kan alltså otakten mellan fjällsippans och pollinerarflugornas årsrytmer drabba hela områdets organismsamhällen.
– Som forskare i Arktis natur är det här en fråga som oroar mig mycket. Vi måste inse att djur och växter i Arktis är precis lika beroende av varandra som annanstans i världen. Den snabba uppvärmningen kan ställa till det i hela naturen.
För ett fotoreportage från nordöstra Grönland, se här