Filmen förklarar den naturvetenskapliga metoden och varför den fungerar så bra och är textad på svenska. Tryck på play, välj sedan kugghjulet nere till höger och välj textning på svenska.
Läs mera om hur man studerar biodiversitet
-
Pro graduavhandling om pollinerarsamhällets effekt på fjällsippans fröproduktion
Länk till pro gradun (på finska) • Svensk översättning av sammandraget i början av pro gradun
Tiusanen, M. 2015: Pölyttäjäyhteisön vaikutus lapinvuokon siementuotantoon. [Pollinatörsamhällets inverkan på fröproduktionen hos fjällsippa.] Pro gradu, Bio- och miljövetenskapliga fakulteten, Helsingfors universitet.
Ta reda på
Den naturvetenskapliga metoden är den modell enligt vilket forskningsarbetet utförs. I vissa vetenskapliga artiklar kan det vara svårt att urskilja metodens olika skeden eftersom forskarna måste koncentrera sina texter och forma dem enligt publikationernas olika krav
Den naturvetenskapliga metoden i en pro graduavhandling
Mikko undersökte samma ekosystem också i sin senare doktorsavhandling.
En av artiklarna i doktorsavhandlingen citerades särskilt mycket i andra forskningsartiklar. Titta på listan över artiklar som hänvisat till Mikkos arbete.
Idéer för projekt om biodiversitet
Tillämpa den naturvetenskapliga metoden på en egen undersökning. Du kan till exempel utnyttja exemplen om fåglar och arealer i filmen eller hitta på ett helt eget projekt.
Den naturvetenskapliga metodens skeden
Faktorer som påverkar biodiversiteten studeras ofta genom mätningar av biodiversiteten i olika miljöer. Sedan försöker se om förhållandena i de olika miljöerna har något samband med biodiversiteten. Här är det viktigt att mätningarna görs på samma sätt i alla miljöer.
Sammandrag på svenska
Människans verksamhet förändrar livsmiljöerna över hela världen. Effekterna syns både på enskilda arters populationer, på interaktionerna mellan olika arter och på hela ekosystem. Eftersom arternas interaktioner är så komplicerade och svåra att iaktta är de, och framför allt deras koppling till ekosystemens funktion fortfarande ofta dåligt kända.
Av alla miljöförändringar inverkar klimatuppvärmningen särskilt kraftigt på Arktis. De enkla och föränderliga arktiska organismsamhällena utgör ett lysande modellekosystem för den som vill observera interaktionerna mellan olika arter och modellera deras struktur. I den här avhandlingen utreder jag pollinerarsamhällets uppbyggnad och funktion i fråga om fjällsippans, Dryas octopetala x integrifolia, pollinering.
I många nordliga områden är fjällsippan den vanligaste blomväxten och fungerar som en nyckelart för de lokala pollinerarsamhällena. För se om pollinerarsamhällets struktur påverkade fröproduktionens framgång hos fjällsippan observerade jag pollinerarsamhällets variation över tid och rum. Jag använde blomformade fällor tillverkade av limmad kartong på 21 provytor i Zackenbergdalen på Grönland. Jag undersökte också fjällsippans fröproduktion på samma provytor. Jag märkte att fjällsippan blommar under mycket olika tider i olika områden. De första blommorna spricker ut så fort det börjar finnas snöfria fläckar medan de sista blommar först strax före den första snön. Det finns också en kraftig regional variation beträffande fröproduktionen (12,7 – 52,7 % av blommorna). Denna variation beror dels på miljöförhållandena, men också pollinerarsamhället har en klar effekt. Fjällsippan kan pollinera sig själv, pollineras av vinden (8,6% av fröproduktionen), men närvaron av pollinerare gör produktionen mycket större (33,7%).
I mitt undersökningsområde i Zackerbergdalen saknas de globalt viktigaste pollinerargrupperna, bin och humlor nästan helt. Här ersätts de av flugor (Muscidae). Enligt mina observationer är flugmängden den viktigaste faktorn för en framgångsrik fröproduktion hos fjällsippan. Under sommarens gång märkte jag att pollinerarsamhället ökade betydligt, både beträffande individer och arter. Ökningen ger anledning att förmoda att fjällsippans pollinering, åtminstone på kort sikt, kan effektiveras i ett varmare klimat.
När klimatet värms uppträder pollinerarna tidigare på våren än förr, i relation till växternas blomning. Detta kan betyda att de sippor som blommar tidigt oftare blir pollinerade av insekter och att också de sent blommande kan producera mera frön eftersom också de, absolut sett, blommar tidigare än förr. Å andra sidan har det också visats att flugorna minskar i det varmare klimatet. Eftersom mina observationer visar att flugorna är de viktigaste pollinerarna kan fjällsippans pollinering i Zackenbergdalen på sikt vara hotad.
Sammanfattningsvis visade min undersökning att klimatuppvärmningen på kort sikt gynnar fjällsippans pollinering, men att pollinerarsamhällets förändringar på längre sikt hotar den. Fjällsippan är en av de viktigaste arktiska födoväxterna för både pollinerare och andra insekter. Förändringar i dess utbredning och bestånd kommer därför sannolikt att avspegla sig i hela det arktiska pollinerar- och blomväxtsamhället.