Filmen berättar om alla de uppgifter som olika arter sköter, och varför det inte räcker med att en enda art sköter en viss uppgift.
Filmen är textad på svenska. Tryck på play, välj sedan kugghjulet nere till höger och välj textning på svenska.
Läs mera om biodiversitetens betydelse
Här hittar du några vetenskapliga artiklar från de senaste årtiondena som förklarar hur människan påverkas av minskande biodiversitet.
-
Artikel från år 2000 som granskar den av människan orsakade minskningen av jordens biodiversitet.
Ursprungsartikel • Sammanfattning på svenska • Artikeln på ResearchGate
Chapin III, F., Zavaleta, E., Eviner, V. et al. 2000: Consequences of changing biodiversity. Nature 405, 234–242. DOI:10.1038/35012241 -
Artikel från år 2012 som sammanfattar forskningen om förhållandet mellan ekosystemens funktion och ekosystemtjänsterna.
Ursprungsartikeln • Sammanfattning på svenska • Artikeln på ResearchGate
Cardinale, B., Duffy, J., Gonzalez, A. et al. 2012: Biodiversity loss and its impact on humanity. Nature 486, 59–67 DOI:10.1038/nature11148 -
Artikel från år 2019, som med hjälp av modeller visar var i världen människorna drar den största nyttan av ekosystemtjänsterna.
Ursprungsartikel• Artikeln på ResearchGate • Sammanfattning på svenska • Videosammandrag på engelska
Chaplin-Kramer, R. ym. 2019: Global modeling of nature’s contributions to people. Science Vol. 366, Issue 6462, pp. 255-258, DOI: 10.1126/science.aaw3372 -
Faktapaket om Finlands viktigaste ekosystemtjänster
luonnontila.fi (på finska eller engelska)
Ta reda på
För att skydda ekosystemtjänsterna måste vi göra val som grundar sig på värderingar. Det kan hända att skyddet av en viss tjänst visar sig bli så dyrt att vi, om vi väljer att göra det, måste offra någon annan tjänst. Hur borde vi då väga ekosystemtjänsterna mot varandra? Hur kan vi ge dem ett ekonomiskt värde? Borde beslutsfattandet också ta hänsyn till andra värden? Hur väger vi helt olika värden mot varandra?
Vilka ekosystemtjänster är viktigast?
Läs här om ekosystemtjänster i Finland (på finska eller engelska).
Ekosystemtjänster till frukost
Vetenskapligt experiment under sommarlovet
Hur påverkar biodiversiteten förmultningsprocesserna? Experimentera själv genom att gräva ner tepåsar i olika miljöer. Låt dem ligga kvar i tre månader. Gräv sedan upp dem, torka dem och väg dem. Ser du några skillnader som beror på var de legat nedgrävda?
Begrav era tepåsar i så olika miljöer som möjligt.
Platserna borde inte ligga i djup skugga, eftersom markens temperatur har en kraftig effekt på förmultningstakten. Välj lämpliga platser t. ex. i ett skogsbryn, en åkerkant, skolgården och vid en väg i staden.
Gör så här:
Teatime4science är ett projekt som går ut på att skolelever i hela världen utför samma experiment. Delta gärna i projektet och bidra till riktig forskning. Mera instruktioner på projektets nätsidor.
Sammanfattning av artikeln “Global modeling of nature’s contributions to people”
Den här artikeln beskriver en modellering av tre viktiga ekosystemtjänster: kvävebindningens förbättring av dricksvattnets kvalitet, minskningen av översvämningsrisken och de vilda insekternas pollinering av ätbara växter. Ekosystemtjänsterna modellerades i global skala i syfte att identifiera de områden på jorden där människorna är allra mest beroende av naturens ekosystemtjänster.
Modelleringen bygger på noggrann geografisk information om lokaliseringen av olika ekosystem och om hur till exempel vattnet rinner mellan dessa. Den här typen av global modellering kräver informationsbehandlingskapacitet på en nivå som vi nått först under de senaste åren. Modellen beaktar naturens andel av varje producerad tjänst och hur stora delar av tjänsterna som verkligen är till nytta för människan.
Modellen har använts för att producera kartor som visar var behovet av en varje ekosystemtjänst är störst, var det finns mest människor som behöver den här tjänsten, var naturens andel av en viss tjänst är som störst. Kartorna är alltså en sammanfattning av var naturen gagnar människan i form av ekosystemtjänster.
Följande steg i undersökningen var att modellera hur många människor som kommer att drabbas om ekosystemtjänsterna försvinner och i vilken grad detta sker. Modellen beräknade situationen år 2050 för tre olika alternativ, beroende på hur vi reagerar på problemet. Enligt projektionerna verkar det som om människorna i Afrika och Sydasien kommer att lida allra mest om ekosystemtjänsterna förloras.
Be om artikeln av författaren på ResearchGate
Länk till förlaget som publicerat artikeln
Referens: Chaplin-Kramer, R. ym. 2019: Global modeling of nature’s contributions to people. Science Vol. 366, Issue 6462, pp. 255-258, DOI: 10.1126/science.aaw3372
Sammanfattning av artikeln “Biodiversity loss and its impact on humanity”
På Jorden finns ca 9 miljoner växt-, djur-, protist- och svamparter och 7 miljarder människor. Under de 20 senaste åren har vår förståelse av hur den minskande biodiversiteten direkt påverkar ekosystemens funktioner, och indirekt också människans samhällen, ökat i rasande takt.
- Vi har nu klara belägg för att minskningen av biodiversiteten försvagar organismsamhällenas effektivitet när det gäller att ta vara på näringsämnen, producera och bryta ned biomassa.
- Vi får mera och mera belägg för att biodiversiteten förbättrar ekosystemens balans, det vill säga förmåga att upprätthålla sin produktion över tid.
- Biodiversitetens effekter på enskilda ekosystem syns inte direkt. Ofta inträffar flera effekter samtidigt då ett visst tröskelvärde överskridits.
- Biodiversiteten ökar produktiviteten både på grund av att många arter kompletterar varandra, men också på grund av att miljöer med hög biodiversitet innehåller särskilt betydelsefulla nyckelarter.
- De ekosystemtjänster som drar nytta av biodiversiteten är bl.a. spannmålsproduktionen, fiskbeståndens balans, virkesproduktionen, foderproduktionen och ekosystemens förmåga att motstå främmande arter och växtsjukdomar, kolbindningen ovan jord och markens förmåga att binda näringsämnen.
- Tabell 1 innehåller en lista på ekosystemtjänster och svar på frågan om huruvida forskningen bekräftat våra hypoteser för varje tjänst.
- För många ekosystemtjänster står forskningsresultaten i konflikt och många har inte utretts tillräckligt. I vissa fall har biodiversiteten en negativ inverkan på någon viss ekosystemtjänst.
- I framtiden behöver vi forskning som visar biodiversitetsminskningen i en realistisk tidsskala. Vi behöver också noggrannare prognoser för större geografiska områden.
Länk till artikeln på ResearchGate
Länk till förlaget som publicerat artikeln
Referens: Cardinale, B., Duffy, J., Gonzalez, A. et al. Biodiversity loss and its impact on humanity. Nature 486, 59–67 (2012) DOI:10.1038/nature11148
Sammanfattning av artikeln “Global modeling of nature’s contributions to people”
Videosammandrag på engelska
Den här artikeln beskriver en modellering av tre viktiga ekosystemtjänster: kvävebindningens förbättring av dricksvattnets kvalitet, minskningen av översvämningsrisken och de vilda insekternas pollinering av ätbara växter. Ekosystemtjänsterna modellerades i global skala i syfte att identifiera de områden på jorden där människorna är allra mest beroende av naturens ekosystemtjänster.
Modelleringen bygger på noggrann geografisk information om lokaliseringen av olika ekosystem och om hur till exempel vattnet rinner mellan dessa. Den här typen av global modellering kräver informationsbehandlingskapacitet på en nivå som vi nått först under de senaste åren. Modellen beaktar naturens andel av varje producerad tjänst och hur stora delar av tjänsterna som verkligen är till nytta för människan.
Modellen har använts för att producera kartor som visar var behovet av en varje ekosystemtjänst är störst, var det finns mest människor som behöver den här tjänsten, var naturens andel av en viss tjänst är som störst. Kartorna är alltså en sammanfattning av var naturen gagnar människan i form av ekosystemtjänster.
Följande steg i undersökningen var att modellera hur många människor som kommer att drabbas om ekosystemtjänsterna försvinner och i vilken grad detta sker. Modellen beräknade situationen år 2050 för tre olika alternativ, beroende på hur vi reagerar på problemet. Enligt projektionerna verkar det som om människorna i Afrika och Sydasien kommer att lida allra mest om ekosystemtjänsterna förloras.
Be om artikeln av författaren på ResearchGate
Länk till förlaget som publicerat artikeln
Referens: Chaplin-Kramer, R. ym. 2019: Global modeling of nature’s contributions to people. Science Vol. 366, Issue 6462, pp. 255-258, DOI: 10.112